Tidigare: 

Jag tog väskan, stoppa fötterna i skorna, öppnade dörren, och började gå.

Jag kunde inte vara där längre, jag kanske borde skickat ut killarna istället för att jag skulle lämna min "lägenhet"?

Jag hörde en dörr smällas igen långt borta, och att någon började småspringa.

Men jag brydde mig inte om det nu, jag bara gick..

~

Vi satt bara där och kolla när Cassie gick.

Efter kanske fem minuter gick jag upp och iväg mot dörren.

"We're are you going?" frågade Harry.

"Out and found Cassie maybe?" 

"I'm go with you!" 
"Yeah me too!" sa Niall och Harry.

"No! I want to found her by myself, okey guys?"

"Why?" frågade Niall fundersamt.

"Niall, she is my BFF, and right now, I don't think she wants to talk to you. Sorry Niall!" 

"Come on Vanessa!" 

"Sorry,.!" dom suckade och följde med mig mot utgången.

"Soo." sa Niall med ett långt o.

"See you around then?"

"See you around then!" sa jag och log mot honom.

"If you don't find her. Call me! Right?" 

"Right!" sa jag, och kollade på Niall, han var verkligen gullig som brydde sig så om Cassie.

Jag kände några händer på mina höfter och kyssar på min nacke.

"Hi Harry!"

"Hi babe!"

"I need to go!"

"But think of I don't let you go?"

"Harry?!" 

"Fine." sa han och släppte mig.

"Bye guys!"

Vart kan hon vara? 

Sa jag till mig själv om och om igen.

Jag gick till alla möjliga ställen, oftast dom dit hon brukar gå.

Starbuck Check!

"Kullen" Check!

Köpcentret Check!

Mc Donalds Check!

Jag svängde runt ett hörn och såg en kille komma släpandes på en tjej. 

Tjej såg väldigt, bekant ut.

Killen tog med sig tjejen och svängde runt hörnet jag precis hade svängt ner i från.

Jag kollade länge efter dom hade svängt, precis som om dom skulle komma tillbaka eller något.

Mobilen låt till: "GE MIG ETT S! S!! GE MIG ETT M! M!! GE MIG ETT S! S!! OCH VAD BLIR DET? TOMAT!! VAD SA NI?!? TOMAT!!" jag tröttnar aldrig på den sms singnalen.

"Hjäöp mig kilöl kidnappsssa mug starkus prappa ypå"

Från dolt nr.

Jag kollade på sms:et och gick sedan tillbaka till skolan i hopp om att hon skulle kommit tillbaka.

Jag öppnade dörren in till min och Cassie's lägenhet och såg ingen där så jag gick ut igen och till Louis och Harry's dörr eftersom dom brukar hänga där.

Jag knackade och det var Niall som öppnade.

"Did you found her?" jag skakade på huvudet och gick in och tog av mig jackan och skorna och hängde av väskan och tog med mig mobilen in till vardagsrummet där killarna satt och spelade FIFA, såklart.

"Oh! Can I play?" 

"Sorry babe, this is a importen match!" 

"Which teams?"

"Niall&Louis aginst me, Liam and Harry." sa Zayn.

"Louis, please can I play?" jag gav honom hundvalps ögon och han gav mig kontrollen.

"I don't get it!" sa Liam.

"You are the king on FIFA!" sa Zayn.

"Well thank you!" jag och Niall hade vunnit med 7-3.

Harry drog upp mig i sitt knä och började kyssa mig på läpparna, men jag backade undan och sa:
"Sorry babe, this is importen, my BFF is gone!" sa jag och reste mig upp. 

Killarna skrattade åt Harry och han räckte ut tungan mot dom.

"Guys, I did get a really, weird sms, and I think it was Cassie, I don't know way, but it just feels like that."

"Show us!" sa Liam.

Jag tog upp  mobilen från bakfickan och tog fram sms:et.

"Is that Swedish? Beacuse it's not English?"

"No, or yes I don't really know."

Hjäöp mig kilöl kidnappsssa mug starkus prappa ypå, gick gång på gång runt i mitt huvud.

"Wait here a second." dom kollade på mig som om dom ville att jag skulle fortsätta.

"If you check on the phone, you can see that some letters sitting next to other letters like pictures a Swedish sentence." 

"And what does it means then?"

"Help me, guy kidnap me, starbucks upstairs."

Dom kollade på mig.

"And yesterday me and Cassie did call a friend from Sweden and tricked him that it was Katy Perry, and then we had hidden number! + that I saw a guy who came dragging with a girl who looked like Cassie."

"Then what are we doing here? My babe want be alive forever!" Vi skyndade oss mot ytterkläderna och sprang iväg mot starbucks.

~

:OOO 

Vad kommer hända?

Är det verkligen Cassie som är tagen?

Eller kanske är det någon annan tjej Vanessa kände som hade hennes nummer? 

Massa frågor, men svaren finns i nästa kapitel!

/xx Moa

Tidigare:

Under dagen när jag var omgiven Cassie och Niall, Louis, Harry, Zayn och Liam då kändes allt perfekt precis som att det inte kunde bli bättre, men på kvällen när det var dags att sova så kom det där hålet tillbaka och det gjorde ofta ganska ont, men det gjorde bara att jag kom ihåg att Josh fortfarande finns där ute någonstans och det kommer alltid att vara så.

Cassie's perspektiv:

"Vaaafaaan är det som låååååteeeer!!? sa jag ganska högt, men sömnigt.

"Mhhhmm" mummlade Nessa och la kudden över huvudet.

Jag vände mig om och tittade på väckarklocken, jag insåg att det var den som lät, och det hade den gjort ganska länge..

"VANESSA KLOCKAN ÄR 10! VI BÖRJADE FÖR TVÅ TIMMAR SEN! SKYYYNDAA!" skrek jag, och hade nästan lite panik. Jag menar, Mrs Flatcher som vi har fram till 11, är inte direkt en trevlig person.

Jag hoppade upp ur sängen och butta på Vanessa  så att hon ramlade ner på golvet.

"Vad ska det vara bra för?" sa hon surt.

"Hm, ja.. KOLLA PÅ KLOCKAN PUCKO!!"

Hon tittade på klockan och hon förändrades direkt, hon flög upp från golvet och in i garderoben.

Hon kom ut lika snabbt som hon sprang in och sen bar hon av mot badrummet.

Jag tog fram mina svarta mjukisbyxor, strumpor och ett linne.

Jag satte på mig kläderna och ställde mig utanför badrumsdörren och väntade på att Nessa skulle bli klar.

"Klar! Ska vi gå?" sa Nessa.

"Nej, jag har inte borstat tänderna eller håret!"

Jag gick in i badrummet, tog tag i borsten och drog några drag igenom mitt hår. 

Sen tog jag tandborsten, hade på tandkräm, och borstade.

"Klockan är 10.10 nu, vi måste gå!" sa Vanessa.

"Men jag har inte sminkat mig än, äsch, struntsamma! Vi går!"

Jag sätte på mig mina vita Converse, som inte var så vita längre, tog min väska, frågade om Nessa var klar.

Det var hon inte, hennes snören på skorna hade trasslats, så jag hann sätta upp håret i en knut på huvudet.

"Hey, Mrs Flatcher, I'm so sorry that we're really late b..." försökte jag men avbröts av Mrs Flatcher.

"You get detention, in two hours! Came here when school i out!"

"Okey.." sa vi tyst.

Vi gick till våra platser och satte oss ner.

"Hey girls!" det var Zayn.

"Hi!" viskade jag.

"Hey!" viskade Nessa.

De andra killarna vände som om och vinkade lite försiktigt och vi log till svar.

"Take up your math books please, page 473!" sa Mrs Flatcher strängt.

Man hörde suckar och viskningar i hela klassrummet.

Mrs flatcher tittade argt ut över klassrummet och det blev genast tyst..

"Hello girls, welcome to the detention!" sa Mrs Flatcher och log, ett slags "ondskefullt" léende.

"Hi.." sa vi.

"You can sit here Cassie, and Vanessa, you can sit here. It's some rules on the detention, no mobiles, no talking, no food, no laugh and no papers to write message on. And, no sleeping. Understand?"

"Yes, Mrs Flatcher" sa jag.

"Yeah, Mrs Flatcher" sa Nessa.

1 timme senare

Det var så tråkigt här, man fick inte gör någonting. Jag gillar inte att ha tråkigt, det är nog det värsta jag vet, speciellt att ha så tråkigt som det var nu.

Det var så tråkigt att jag nästan började gråta..

Plötsligt hördes snarkningar i rummet, jag var beredd på att Mrs Flatcher skulle skrika åt någon som sov.

Men det gjorde hon inte, för det var HON som sov.

Jag och Vanessa tittade på varandra och började fnissa. 

Och helt plötsligt gick tien jättefort, för när Mrs Flatcher sov, kunde man skicka sms till varandra, toppen!

Kvarsittningen var över och vi var påväg upp mot vårt rum, men vi mötte killarna, så vi stannade och pratade med dem lite.

"How was the detention?" sa Niall.

"Awful. What do you think Nessa?" sa jag, men jag fick inget svar, det hade jag faktist redan ställt in mig på.

Eftersom hon stod och "hånglade" men Harry.

"Hhhm, uuuugh!" sa jag och retades lite med Nessa.

"Som om du inte har hånglat, med Niall!!"

Vi skrattade och killarna förstod ingenting men dem hakade på och skrattade dem med.

Väl uppe på mitt rum satte vi på tv:n, det var nyheterna.

"Some of you guys know the new british/irish romance between One Direction Niall Horan and Cassie Collins, also called "Nassie". At any rate, we have some pictures of Niall with another girl!! And they're holding their hands!"

Bilderna kom upp och jag kände tårarna komma.

Killarna som hade följt med upp kollade på Niall med stora ögon, och så gjorde också Nessa.

"Is it true?" sa Liam.

"No no no, it can't be true! The pics are photoshooped! I promise, it's not real! Please, thrust me!" sa Niall och man såg att han hade tårar i ögonen.

Jag vet att många säger så som Niall gjorde nyss och vet inte riktigt om jag skulle tro på honom.

Jag tog väskan, stoppa fötterna i skorna, öppnade dörren, och började gå.

Jag kunde inte vara där längre, jag kanske borde skickat ut killarna istället för att jag skulle lämna min "lägenhet"?

Jag hörde en dörr smällas igen långt borta, och att någon började småspringa.

Men jag brydde mig inte om det nu, jag bara gick..

                                                                                                        ~ 

Så, lite tråkigt kanske.. Men kom inte på något annat..

Säg gärna till om videon inte funkade! XD 

// Tilde c: ♥

Då vare en ny header inne på bloggen då!

Vart liksom inte nöjd med den förra. Så jag gjorde en ny header.

Jag slängde jämt ihop den eftersom jag vart så missnöjd med den förra, och jag skulle till träningen och då hade jag lite tid över så då slängde jag ihop den!

Det var bara det att jag glömde att lägga in den,.   

Men nu är den uppe på bloggen, och jag pratade lite med Tilde lite igår och och sa att hon skulle försöka lägga ut ett kapitel idag, vet inte riktigt om det kommer något kapitel ut idag eftersom vi knappt har pratat men i alla fall jag tror nog att det kommer ett kapitel imorn, men är inte säker! :)

/ Xx Moa

Tidigare Niall's Perspektiv:

Hon kysste mig.. Hon kysste mig!!

Jag stod lutad mot hennes dörr och log, som en idiot.

Jag förstår mig inte på tjejer, först jätte ledsen, sen någon sekund efter är dem jätte glada? ..

Men det struntar jag i nu, för detta, var den bästa kvällen, på länge..

~

Vanessa's Perspektiv:

Jag tog upp mobilen från fickan, och låste upp den och gick in på kontakter. 

Jag klickade upp Josh och tog ett djupt andetag. 

"I can't do this." sa jag för mig själv och låste mobilen igen. 

Men jag måste ju säga det till honom för eller senare..

Jag tog upp mobilen igen, och den här gången, den här gången skulle jag faktiskt ringa honom.

Jag tog upp mobilen igen som jag hade lagt på soffan och skulle precis klicka på "mobil +**********" när mobilen ringde och det stod Cassie. Jag blev glad av att se hennes namn lysa upp mobilen samt hennes bild när hon ringer, det är en bild på henne och mig när vi står vi en brygga och fromar våra armar till ett hjärta med en solnedgång. 

Jag drog med fingret så att samtaleet startades och sa:

"Men tjenare!"
"Haha hej Nessi." 

"Göru?" sa jag och satte på tv.

"Jag har precis.. Jag har.. Jag.."

"Du har vad?" sa jag och inte fatta något.

"JAG KYSSTE PRECIS NIALL FUCKING HORAN!!" jag gapade och drog bort mobilen från örat efttersom hon skrek ganska högt,.

"WOW! Grattis!" sa jag och log även fast jag visste att hon inte kunde se det.

- 15min senare. -

"Hejdå Cassie!" 

"Hejdå."

Vi la på och jag gick ut i köket och fram till kylen och tog fram ett paket med mjölk samt ett glas och hällde upp mjölken och tog en klunk.

Jag ställde in mjölken i kylskåpet och glaset i diskhon, tänk om jag börjar på Cassie's skola kanske jag inte kan göra så, eller hon har ju ett litet kylskåp och så då men, men å andra sidan så kanske jag inte riktigt kan gå ut och in så som jag vill.

Men tänk om dom har massa regler man måste följa, 
"ÅÅH!" sa jag och slog i foten i bordet vilket jag ångrar för det gjorde jävligt ont! 

Jag gick in på sovrummet och in i mitt egna badrum för att skölja bort sminket och sätta upp håret i en slarvig, lös knut bak på huvudet. 

Jag gick ut från badrummet och in i mitt rum och fram till min walk in closetm som jag älskar nästan mer än allt annat. Och jag har aldrig sett någon sån på Cassie's skola.

Det här kommer verkligen bli svårare än vad jag trodde.

Innan Cassie hade gått förut hade hon frågat om jag kunde komma och bo hos henne, och dela rum med henne och så, jag sa att ju skulle tänka på det.

Jag satte på mig min pjyamas och gick och la mig i sängen.

"Juste, jag måste borsta tänderna, äsch tar dom extra länge imorn!" sa jag för mig själv och la mig i sängen för att sova.

 (Lyssna gärna medans ni lässer!)

När jag nästan hade somnat kom jag att tänka på Josh.

Jag reste mig upp och gick in i vardagsrummet och tog upp mobilen och ringde Josh.

"Hi it's Josh!"
"Hi Josh!" sa jag och försökte låta lite glad.

"Hello Nessa!"

"Josh, we need to talk." 

"Oh, that never sounds nice when a girls says -We need to talk-" jag skrattade och sa:
"I can't come to you this weekend. Or next weekend, or the weekend after that."

"Why not?" han låt så ledsen att jag kände en tår rinna ner för kinden.

"Och folk tror att mitt liv är perfekt.." mumlade jag tyst för mig själv.

"Vanessa you know I can't swedish that good!" jag skrattade igen coh så gjorde han med.

"I'm gonna miss this talk with you!"

"Why do you say so?" jag andades in djupt.

"Vanessa?"

"Josh, we can't see each other anymore, my dad has seen my grades started to fall and I just generally become worse in school, and he thinks it depends on you."

"But that't not fair!"

"I know. But could you just, delete my number? Or please, delete all me and from you mind?" 

"But it's never gonna work to delete you!?" några tårar rann ner för min kind.

"Please! For me!?"

"Well, I could always try if it is that how you feel."

"I'm so sorry Josh!" 

"Well, I know how your dad is so."

"I gotta go, bye!"

"Wait!" 

"Yes?" 

"Does this mean that this is the last time I'm gonna hear your woice?"

"Yes, sorry.!"

"But Vanessa please. If this is the last time, I want you to sing for me." jag suckade lite och tänkte, det är ju faktiskt sista gången jag frå höra hans röst.

Så jag började sjunga och när låten var slut sa jag:
"Bye Josh, I'm gonna miss you really much! But we did know when we did start to be friends that this gonna happend." jag hörde att han gråt.

"Yeah I know! But I didn't thought it would happend so fast!"

Jag tog en sista suck och sa:
"Bye Josh!"

"I will never forget you Ellie Vanessa Edward!" tårarna började rinna som bara den när han sa det.

Jag tog mobilen från örat och la på.

Josh Perspektiv:

She hung up, I started to cry, not much, but not little either
I never thought it would be so hard to lose such a close friend so much.

Vanessa's Perspektiv 6 veckor senare:

"Harry&Niall kommer över och kollar på film med oss." jag log mot henne och hon log tillbaka mot mig.

En vecka efter jag och Josh hade sagt "hejdå" så flyttade jag in hos Cassie och hon tog väl hand om mig.

Mina betyd gick genast upp i topp när jag började på den här skolan och blev faktiskt ganska populär men, jag hade alltid Cassie vid min sida.

Och Harry, ungefär 2 veckor senare jag hade flyttat in hos Cassie frågade Harry om inte han och jag kunde gå och se en film någon gång. 

Och så börjde vårt förhållande och jag måste säga, att jag var nästan lite glad att jag sa hejdå till Josh, för annars hade nog inte varit något "Varry" i Directioner-världen.

Men även fast allt var så bra så kände jag liksom alltid ett litet hål i hjärtat som liksom aldrig riktigt ville bli helt.

Under dagen när jag var omgiven av Cassie och Niall, Louis, Harry, Zayn och Liam då kändes allt perfekt precis som det inte kunde bli bättre, men på kvällen när det var dags att sova så kom det där hålet tillbaka och det gjorde ofta ganska ont, men det gjorde bara att jag komihåg att Josh fortfarande finns där ute någonstans och att det alltid kommer att vara så.

~

Såå, det var det kapitlet. :D

/ xx Moa

Tidigare: (Vanessa's perspektiv)

"It will be okey!" sa Harry och la armen om mig.

"But think if somethinh happend to her!"

Vi satt tysta en stund innan jag kom på det.

"I know where she is! Of course she is there! How stupid I am!"

Killarna kollade på mi och jag sa:

"Follow me!" vi reste oss upp och gick iväg...

Cassie's perspektiv:

Jag stannade och pustade ut. 

Jag hade sprungit från Starbucks till toppen av "berget", fast det är egentligen mer som en stoor kulle..

Här brukade mitt och Nessas "ställe" vara när vi var små, vi gick nästan alltid hit.

Det var en vacker utsikt, över London.

Det hade börjat skymma lite, och gatlamporna hade tänt sig.

Sisst jag var här var nog en vecka sen, mitt i natten.

Jag minns hur vackert det var då, massa lampor var tända..

Jag hörde en gren brytas och jag vände mig snabbt om och sa med en darrande röst:

"Who's there?"

"Cassie?! Is it you?" hörde jag en röst säga, jag var ganska säker på att det var Nessa.

Personen kom fram och nu såg jag vem det var, Nessa.

Jag sprang fram och kramade henne hårt.

"Why did you run away?" sa hon och kramade mig tillbaka.

"Where's the boys?" sa jag bestämt.

"Here!" hörde jag dem säga.

Jag suckade och sa:

"Jag gillar Niall, men jag sa nej.. För jag vet inte om jag klarar ett "kändis-förhållande", allt hat och så.."

"Men gumman, visst skulle det bli jobbigt, men skulle du låta det förstöra det mellan dig och någon du gillar?"

"Jag vet inte, kanske.. Jag behöver nog tänka.."

"Ja, vad sägs om att du och jag går hem till dig, ser på film, och bara har det mysgt?"

"Toppen!"

"Bra! Ska vi säga hejdå till killarna? Eller ska vi hänga lite till med dem?"

"Vi säger hejdå.. Har du deras nummer?"

"Visst, japp,det har jag!"

"Okej,kom.."

Vi gick till killarna som stod några meter bakom oss.

"Guys, we two go home now." sa Nessa.

"Can we follow?" sa dem.

"Ehm, no.. Me and Cassie, needs to talk." sa Nessa tillbaka.

"Okey, maybe we see you tomorrow?" sa killarna.

"Yeah, maybe., Bye!" sa Nessa.

"Bye.." sa jag.

"Mmh, bye.."

Jag vred om nycklarna, låset öppnades, och vi gick in.

"Så vad ska vi se?" sa jag.

"Du får bestämma!"

"Okej.."

Jag gick och hämtade några ljus, chips och dricka.

Jag ställde allt på bordet och Vanessa tände ljusen och tog ett chips.

"Kan du hämta två glas medans jag sätter på?" sa jag.

"Självklart."

Jag valde Twilight, min favoritfilm.

"Omg.. Han är så snygg!" sa jag.

"Hahahah, tycker du? Jag tycker Jacob är snyggare, fast det långa håret, njaa.." sa Nessa.

"Hahahah, Edward är helt klart snyggast!" sa jag.

"Nää!" sa Nessa.

"Joo! Hahah!" sa jag.

"Jag älskar det där! Hur Edward räddar Bella från att bilen ska köra på henne! Hur han springer så sär jätte fort och tar tag runt henne och trycker bort bilen, och sen bara tittar dem på varandra och så reser han sig upp och "hoppar" därifrån! Så "romantiskt"!" sa jag, och drömde mig bort.

"Ja! Det är ganska "snyggt"!"

Vi såg färdigt på filmen, pratade och sen var det dags för Vanessa att gå.

"Jag måste nog gå nu, det är ju skola imorgon!" sa Nessa.

"Mm, det var kul i allafall!"

"Ja verkligen!"

"Hejdå sötis!" sa jag.

"Hejdå finis!" sa Nessa.

Jag skulle precis stänga av tv:n och göra mig redo för kvällen, när det knackade på dörren.

Jag gick dit och öppnade, det var...

"Niall!?! What are you doing here?"

"Look, Cassie, I'm so sorry that I just let you run away, that I didn't stopped you! Can you please fo.."

Mer hann han inte säga, för jag hade redan tryckt mina läppar mot hans, hårt.

Jag backade lite och han stirrade på mig, med stora ögon.

Jag log lite, men det var så lite så man knappt såg det, sen stängde jag dörren och lutade mig mot den medans ett léende växte i mitt face.

Niall's perspektiv:

Hon kysste mig.. Hon kysste mig!!

Jag stod lutad mot hennes dörr och log, som en idiot.

Jag förstår mig inte på tjejer, först jätte ledsen, sen någon sekund efter är dem jätte glada? ..

Men det struntar jag i nu, för detta, var den bästa kvällen, på länge..

                                                                                              ~ 

Så, jag blev ganska nöjd :)

Och sorry för att jag inte skrivit tidigare!

Men ja, hoppas ni gillar det! :)

// Tilde ♥ c:

Tidigare: (Cassie's Perspektiv)
"By the way, how old are you guys?" sa jag.
"I'm 2o, but nearly 21!" sa Louis.
"I'm 18" sa Harry.
"And I'm 19, how old are you?" sa Niall.
"We're 17!" sa Vanessa och log, jag log också.
Killarna nickade och vi drack våra milkshakes samtidigt som vi pratade om allt mellan himmel och jord.

~

Vanessa's Perspektiv:

Sen när vi hade suttit där ett litet tag och bara pratat började vi komma in på lite mer.. Privata saker, som till exempel "When was your first kiss?" "Have you a big crush in someone?" "If said -I think I like you- what would you say then+" ja, lite alla möjliga frågor.
"So, Cassie." sa Niall.
"Do you have a boyfriend?" Cassie skulle precis öppna sin mun när jag hann före och sa:
"Yes, or maybe no. You know as well as ever, one moment they're like two lovebirds, and then suddenly says one, "I hate you!" and then by type two days said the other suddenly, "I love you!" sa jag och ryckte på axlarna.
"Nessi, could I talk to you for a minute."
"Yeah sure." jag följde med henne till toan där hon fick ett "litet" utbrott på mig, som vanligt helt enkelt.
"Vanessa, jag har ingen kille!! Än,.. Har ju typ en på G men, DU KAN ÄNDÅ INTE SÄGA ATT JAG HAR ETT FÖRHÅLLANDE MED NÅGON!!"
"Cassie, chilla. Såg du inte Niall's face när jag sa att du var upptagen?"
"Ehm, nej.."
"Juste! Han blev ganska.. Ledsen." sa jag och gav henne ett fånigt smile.
"Cassie, jag vet vad jag gör. Spela bara med." sa jag och blinkade ena ögat mot henne.
Hon nickade och vi gick tillbaka till dom andra killarna.
"So Nessa, does you got a boyfriend?" frågade Niall och kollade på mig.
Jag skulle precis öppna min mun när Cassie började prata.
"Yes actully she have. Do you guys know Josh Hutcherson?"
"Ehm Yes, is that her boyfriend?!?" Cassie skulle precis fortsätta när jag sa:
"Noo? Me and Josh?" det fick mig att skratta lite grann.
Okej det var därför vi shoppade kläder från början men..
"Me and Josh are just friend, you guys did saw by you self that my boyfriend did break up with me on my phone?"
"Fan också!" sa Cassie och jag kollade på henne och skrattade.
"But way did you lie then, I mean about Vanessa and Josh?" sa Louis och kollade på Cassie.
Wow, jag tyckte verkligen synd om Cassie.
"Becuse I did lie about that she got a boyfriend. But I did had a very good reason!"
"Then tell us." sa Niall och log.
"Beacuse you love Cassie and Cassie does love you. Okey maybe not love but like and I know oh I know that Niall want to ask Cassie for a date but he is to scared and Cassie wouldn't believe me if i did tell her, so I did have to prove it!" sa jag när jag tog upp min milkshake och drack upp det sista.

Alla kollade på mig. Ingen verkade fatta riktigt vad jag mena så jag sa:
"Niall, Cassie does like you so I think you should ask her out for a date. And Cassie, Niall likes you so I think you should say yes when he asks you out." sa jag och kollade på milkshaken.
"Damn it, it's nothing left,. I think I should go and buy a new one. Harry, Louis are you guys want to follow and bye a new one?"
"Yeah sure!" sa Harry och jag vände nu blicken mot Louis,
"No thanks, I think I stay here and watch whats going to happend next!" jag sparkade till honom under bordet och log mot Niall och Cassie som nu kollade på oss.
"Okey fine!" sa Louis och vi reste på oss och gick och beställde nya milkshakes.
När vi vände oss om för att gå tillbaka till våra platser såg vi Cassie gå ut från Starbucks, jag kollade chockat efter henne och gick sen till Niall och ställde ner milkshakens och sa:
"What did happend?"
"I did like you said and ask here out but she said no beacuse she didn't think it should work and then she start to cry and run away."
"BUT WAY DIDN'T YOU STOP HER?!?" han ryckte på axlarna, och just nu blev jag riktigt sur på Niall och sprang ut från Starbucks och skrek hennes namn:
"CASSIE?!?" jag såg henne inte någon stans jag gick ett varv runt men såg henne inte någon stanns.
Jag sprang bort mot hennes "hem" också hennes skola.
Jag öppnade den stora porten in och sprang upp till hennes rum och knackade och bankade men ingen öppnade.
"Cassie är du där inne?!" skreck jag till henne.
Inget svar, jag tog ur en hårnål från håret och stoppa in den i nyckelhålet och fick upp dörren.
Ingen där. Jag suckade, vart kan hon vara.
Jag gick tillbaka till Starbucks. Niall, Harry och Louis satt kvar vid samma bord som förut.
Vart kan hon vara?!
"Did you find her?" frågade Louis lite oroligt, jag skakade på huvudet som svar.
"I did went to her school, but she was not there." En tår rann ner för min kind när jag satte mig brevid Harry.
"It will be okey!" sa Harry och la armen om mig.
"But think if something happend to her!"

Vi satt tysta en stund innan jag kom på det.
"I know were she is! Of course se is there! How stupid I am!"
Killarna kollade på mig och sa:
"Follow me!" vi reste oss upp och gick iväg..

~

Sådär, det kanske inte blev så jätte långt men jag hade börjat skriva så stängde min dator av sig så då fick jag börja om och aa, ni fattar säkert!
// xx Moa

Nu har jag nog precis kommit hem och är nog påväg att hoppa in i duschen!